Vart är världen på väg?

Gårdagskvällen spenderades vandrande runt, runt i Stockholm som sig bör när det är tal om socialisering med Mr. Litton. En kväll full av asgarv och nästan lite för mycket kinesisk/japansk/mongolisk/thailändsk buffé. Vi hann uppleva både råttor på Rådmansgatan, högt uppsatta bekanta (gissa vems) vid Riksdagen och glittriga slipsar som skulle bäras utan så mycket annat...

Men vi fick även en glimt av vart vår värld är på väg och det var minst sagt skrämmande... Jag pratar inte om uteliggaren Tommy på tunnelbanan som försökte tigga ihop 40 kronor till härbärge, inte heller om klimathotet, utan jag pratar om Tomten. När vi gick förbi en mataffär på Sveavägen som gjort sig känd för reklamen om en överklassfamilj och sina låga priser, en lågbudgetaffär helt enkelt så såg vi honom! Stackars lilla Herr Tomte. Finanskrisen har tagit så hårt åt honom att han tvingas handla på Lidl! Vi säger bara en sak: ni kan ju glömma alla dyra julklappar ni skrivit upp på er önskelista och börja hoppas på, i bästa fall en halv falukorv från Tyskland. Inte nog med detta. I närheten av Plattan såg vi honom igen, eller så han kommer se ut om kanske två år. Jaa, vad ska man säga. På grund av det outvecklade sociala skyddsnätet för tomtar så hade han blivit uteliggare. Om vi inte gör någonting snarast så kommer julen att vara lika utrotningshotad som VHS-filmerna inom ett halvår, och betänk att det endast finns EN Tomte! Gör någonting! En enda person kan inte rädda Tomten själv men alla kan vi bidra med någonting. Skicka honom din veckopeng en gång i månaden, sticka en varm, ny tomteluva eller erbjud dig att koka hans gröt varannan morgon. Vänta inte! Imorgon kan det vara för sent!...

...precis som med min musiksmak. För att ge er ett skräckexempel: den sista låten som hamnade i min mobil var "Jag vill vara din Margareta" med Sten & Stanley! Därtill finns Black Jack's "Inget stoppar oss nu" och en liveversion av "Bara hon älskar mig" med Blond från Melodifestivalen -97. Dessuotm blir jag glad när jag hör "Kom hem" med Barbados. Jag vet inte ens om ett musiksmaksrehab skulle kunna hjälpa längre.

HJÄLP!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0