stinker

Mest av allt är jag rädd för att inte sakna dig. Att jag bara inbillar mig att jag kommer sakna dig och att allt egentligen handlar om att jag bara kommer känna mig ensam. Ren och skär egoism. 

Det var inte egoism som blötte ner mina kinder igår. Jag kunde inte hjälpa det. Ingen förvarning what so ever. De bara var där som ett bevis på att jag inte kunde göra något åt det. Man kan tvinga fram känslor som man inte har, men när kroppen gör det själv är det svårt att förklara.